Emma

Har suttit och kollat på gamla bilder, hur kan tiden gå så fort? Jag saknar dig Emma!
Ditt vackra leende, ditt sätt att vara på, din glädje..
Det är svårt att förstå.

Varför?

Varför just du?

Tårarna rinner, tar de aldrig slut?
Det gör så ont i hjärtat att se Edvin, helt ovetande, men ändå så lycklig.

Du kommer alltid att finnas hos oss, som den ängel du nu är..



Det är sent, tomheten är total. Väggarna kryper inpå mig. Vart jag än tittar så ser jag dig. Bröllopsfoto, din tandborste på sin plats, din nyinköpta handväska som hänger där över köksstolen. Din plånbok som ligger i den... Om några timmar ska vi ta ett sista farväl av dig sägs det. Hur många farväl kommer jag att ta? Hur länge? Veckorna har gått men jag har bara upplevt några dagar. Vart tog resten av tiden vägen och vad gjorde jag då?? Det står foton på dig och dig och mig tillsammans lite överallt. Kan inte släppa taget om dina blickar och leenden.. Edvin ligger och sover, helt ovetandes om vad som skett, om vad som händer i kyrkan snart.

Saknaden är så oerhörd och min kärlek till dig är oändlig.

Din för alltid / Fredrik







Tack för allt jag fick dela med dig



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0